Vi har upptäckt några fakta relaterade till astronomi som vi inte har sett kommenterats av andra författare. Vi har satt den relevanta punkten med fet stil.
Versaler används i större utsträckning på engelska än på norska. Med det menar vi till exempel veckodagar, månader, helgdagar, religioner och så vidare. Det är inte bara den första bokstaven i det första ordet i rubriker, boktitlar, filmtitlar och så vidare som skrivs med stor bokstav på engelska, utan vanligtvis också den första bokstaven i ord som substantiv, verb, adjektiv och personliga pronomen. Men visste du att det finns ett ord som i en mening ska skrivas med liten begynnelsebokstav på engelska, men med stor begynnelsebokstav på norska? Ordet är the zodiac på engelska och Zodiaken på norska. Zodiaken är de tolv stjärnbilderna som Solen passerar genom under året. Dessa stjärnbilder är Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen och Fiskarna. (Solen passerar faktiskt också genom ytterligare en stjärnbild under året, och det är Ormbäraren.)
Namnen på stjärnbilderna på latin har också genitivformer. Lilla björnen heter Ursa Minor på latin. Genitivformen är Ursae Minoris. Genitivformen används tillsammans med en grekisk bokstav eller tillsammans med en siffra för att namnge stjärnor. (Läs mer om detta på norska sidan Stjernenavn.) I vissa fall finns det principer för att hitta genitivformen när man kan nominativformen (grundformen), men de har undantag.
- Stjärnbilder som slutar på -a förvandlas till genitiv genom att lägga till ett e i slutet av ordet. Undantaget är Vela, som kallas Velorum i genitiv.
- Stjärnbilder som slutar på -us förvandlas till genitiv genom att ändra det slutliga -us till -i. Undantagen är Apus som kallas Apodis i genitiv, Lepus som i genitiv kallas Leporis och Grus som blir Gruis.
- Stjärnbilderna Vattumannen, Skytten och Skorpionen följer också regeln för stjärnbilder som slutar på -us. De behåller det i som kommer före -us, och deras genitivformer slutar i två i:ar: Aquarius (Aquarii), Sagittarius (Sagittarii) och Scorpius (Scorpii).
Vår poäng är att det finns två stjärnbildsnamn som har samma form i nominativ och i genitiv. Stjärnbilderna är Camelopardalis (Giraffen) och Puppis (Akterskeppet), och de finns på det norra respektive södra halvklotet. Camelopardalis är cirkumpolar sett från Sverige. Det betyder att stjärnbilden är över horisonten hela dygnet, hela året, och är synlig hela natten. Puppis syns inte från Sverige.
Karlavagnen används av bland andra nybörjare för att hitta Nordstjärnan. Det är inte bara Nordstjärnan, utan en handfull ljusstarka stjärnor som kan hittas genom att utgå från Karlavagnen. En av dem, Vega i Lyren, kan hittas genom att gå från Phad till Megrez och, enligt källorna vi sett hittills, gå i en båge åt vänster. Se stjärnkartan till höger. Problemet för en nybörjare kan dock vara att man inte vet hur långt åt vänster bågen ska gå. Detta kan undvikas genom att hitta en imaginär punkt, mitt emellan Megrez och Alioth, och gå i en rak linje från Phad till denna mittpunkt och fortsätta i en rak linje i samma riktning. Du kommer då inte långt från Vega. (En tänkt rak linje från Merak till Dubhe och vidare i samma riktning träffar inte heller Nordstjärnan precis.) Vega är en ljusstark stjärna som sticker ut sig från närliggande stjärnor, och bildar det övre högra hörnet av Sommartriangeln. Ett annat tillvägagångssätt är att gå rakt från Phad till Alioth och fortsätta i en rak linje. Denna linje passerar längre från Vega, men det finns färre medelstarka stjärnor att förväxlas med.
- Capella i Kusken kan hittas genom att gå rakt från Megrez till Dubhe och fortsätta i en rak linje i samma riktning.
- Regulus i Lejonet kan hittas genom att gå rakt från Megrez till Phad och fortsätta i en rak linje i samma riktning.
- Castor och Pollux i Tvillingarna kan hittas genom att gå rakt från Megrez till Merak och fortsätta i en rak linje i samma riktning.
- Arcturus i Björnvaktaren kan hittas genom att följa krökningen av Karlavagnen och fortsätta i ungefär samma båge. Spica i Jungfrun kan hittas genom att fortsätta den båge som leder till Arcturus och vidare ner på himlen.
Capella och Vega är, sett från Sverige, cirkumpolara. Det betyder att de är över horisonten dygnet runt, och synliga hela natten, hela året, när det inte är midnattssol, så länge det inte finns några berg, höga byggnader eller andra hinder. Regulus, Arcturus och Spica är inte cirkumpolara sett från Sverige. De är därför ibland under horisonten.
- Vid midnatt 14–17 januari (till exempel) Castor och Pollux står i söder, högt och klart på himlen.
- Regulus står i söder vid midnatt den 23 februari.
- Arcturus står i söder vid midnatt (kl. 01:00 sommartid) den 26 april.
- Spica står i söder vid midnatt (kl. 01:00 sommartid) den 13 april.
På andra språk
- Forskjellige fakta om astronomi (norska)